Denna jäkla romanbörjan! Jag blir tokig snart. Hur gör man? Hur skriver man en klatschig start som fångar läsaren och håller den fast? Det ska vara spännande, tydligt vad som står på spel för huvudpersonen som dessutom ska vara intressant och likeable. Jag tog till djurtricket, alltså att låta karaktären vara snäll mot ett djur, i det här fallet en grannkatt som han möter utanför porten.
Inte för att jag vet om jag lyckats men jag försöker och försöker, skriver och skriver om.
Och plötsligt känns det som jag trampar över mina egna fotspår, inte i, utan över. Jag kliver inte helt i samma spår utan klampar lite snett men dock i cirkel.
Det går runt runt och aldrig kommer jag till slutet på början där resten av den här berättelsen äntligen kan få fortsätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar