Imorgon startar terminen för Manusgruppen, en skrivkurs som aldrig tar slut och som snarare är en fest för de kreativa sinnet. Äntligen kanske jag kan ta mig ur meningslösheten som rått här under sommaren. Inte meningslöst som i hopplöst och trist och sånt elände, utan bara att det varit en skriande brist på skrivande från mitt håll.
Knappt en mening har jag fått ihop. Mer eller mindre meningslöst med andra ord. Eller inga ord.
Som vanligt har jag en färdig titel på det manus jag tänker ta mig an under terminen. Det är ett gammalt som legat länge i frysboxen i väntan på rätt tillfälle att tinas upp. Likt ett djupfryst IVF-embryo har hon legad där i väntan på att få bli till.
Nattgammal is, det må bära eller brista. Vi får se om den håller att gå på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar