Jag håller på att skriva en julnovell och det går rysligt trögt. Julnovell i september? Ja dessvärre är det deadline för inlämning redan nu i månadsskiftet. Årets novellsamling med jultema går i tryck under hösten. Dessutom är det tänkt och planerat att Novellmästarna ska gästa ett litterärt sällskap i trakten runt Uppsala i början av december och högläsa ur sagda samling.
Hjälp! Jag har tagit mig snö över huvudet!
En novell har jag lyckats få ur mig. Men en till? På bara två kvällar? Jo, det måste ju gå. Alternativet är att nesligt behöva erkänna att jag inte hann få ihop något i tid...
Varför i hela friden sköt jag på detta ända tills nu? Lämnade allt till absolut i sista momangen. Jag brukar inte vara såhär sen med något alls. Och nu är jag förstås rädd att stressen ska göra att jag bara får ur mig tomma ord. Att jag räknar tecken och inte deras betydelse. Det måste finnas en känsla, en udd, en klo och tagg i berättelsen. Något som krokar tag i både mig och den tilltänkte läsaren.
Båda mina noveller kretsar runt teman som oväntad vänskap över gränser som man vanligen håller sig på sin sida om, som land och hav och fattiga och rika.
Nej, nu har jag väl förhalat länge nog. Skriv nu för höge farao!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar