Sista kvällen i oktober. Alla helgons dag och dessutom Halloween. Och jag rör alltid ihop dessa, i mitt sinne sammanlänkande högtider. Jodå, jag vet att de skiljer sig åt.
Alla helgons dag är stillsam och en tid för att minnas de som fattas oss. Fattas oss, vilket underligt uttryck. Nåväl, de som vi kan sakna, som gått ur tiden, som vi inte längre kan slå en signal till.
Fast det gör man väl ändå, i tanken och eftersom man ändå kände dem rätt väl så kan samtalet fortgå. Så länge någon finns som minns, så finns de. Minns och finns, så fint att de orden rimmar.
Halloween då? Ja där är det mer fest och bus. Orange pumpor, läskigt utklädda ungar som tigger godis och ungdomar som fått en anledning att fira mitt i tristaste hösten, precis lagom innan julens glitter sätter fart.
Själv har jag aldrig fått en tradition till Halloween som importerades till Sverige när jag redan sedan länge var vuxen. Den som aldrig gått bus eller godis kan nog inte känna fullt ut för en tradition. Dock har jag alltid gillat spindlar och spöken, så jo, det är något klart tilltalande med det hela.
Så bara att njuta av friden denna dubbelhelg i gränslandet mellan oktober och november och mellan det kyrkliga och det sekulära.
Bu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar