Min relation till snö är en speciell och långvarig kärlekshistoria. Visst uppskattade jag sommarlov med bad och glass men störst var ändå vintern.
Inget gick upp mot den första snön och jag hade hunnit bli ganska många år innan det föll någon i mina trakter. Sen följde ett decennium av som jag minns det stränga vintrar med mycket snö. Den fick skottas från radhustaken och det gick att gräva ut snögrottor ur högarna med nära nog ståhöjd, åtminstone för barn, och fler rum i fil.
Jag älskar fortfarande snö, detta vita fluffiga duntäcke som draperar sig över granarna utanför mitt köksfönster. Det har snöat ett par dagar nu men ännu är det lite för varmt.
Det som faller nu är inte riktig vintersnö utan förtäckt regn.
men snart så, snart blir det vinter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar