Lusten att rensa kommer sådär apropå. Dottern kastar strumpor som aldrig förr, man kan alltså tro att hon aldrig gjort det förr. Strumpsamlingen är enorm och vissa har mer hålrum än textilmaterial i sig. Vissa är så små att det svindlar. När hade hon så små fötter?
Själv ska jag ge mig på linneförrådet, dvs den sköna bråte som pressats in med våld längst upp och längst in i våra garderober i sovrummet. Där ligger lakan från spjälsängar kvar. Man tar sig för pannan. Vissa filtar är sedan min mor var spädbarn i mitten av fyrtiotalet. Finns det inte ett bäst-före-datum för rosa babyfiltar?
Nästa steg blir att rensa ut skåpen i vardagsrummet. De behöver tömmas på det mesta för skåpen ska ut. De har blivit gulnade och fula som stryk. Ser ut som gamla kylskåp och det har vi ändå tillräckligt av här hemma.
Året lider mot sitt slut och allt behöver inte hänga med i in i det nya.
Tiden förvandlar sådant jag en gång i tiden valt och köpt till skräp. Entropin ökar. Kaos tar över. Var är min kaosupphävare när jag behöver henne?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar