Är romankaraktärer alltid överdrivna, i själva verket karikatyrer av sina förlagor i den verkliga världen? Ja, så är det nog i de flesta fall och jag tror att det behöver vara så för att bli intressant.
Karaktärerna är ett kondensat av oss människor med allt blaj och oväsentligt bortreducerat. Likt vattenånga från en kastrull med buljong. Ett avkok på ben, morötter och ett knippe kryddörter.
En salt och välkryddad anrättning som får det att vattnas i munnen. Det är inte för inte som man brukar prata om en god historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar