söndag 24 mars 2019

Om vi haft svansar...

Jag läste om en intressant teori, kanske på gränsen till fiktion, kanske helt sant, jag vet faktiskt inte.

Det är det här med svansar... 

Och om känslor och vad som händer om man undertrycker dem. Det känns inte som hokus pokus att många får ont i kroppen till följd av spänningar orsakade av tankar som stressar. Ont i ländryggen. Där den där svansen skulle ha suttit om inte utvecklingen bedömt den som onödig.

Hundar uttrycker helt genomskinligt sina känslor med svansen. Vi människor pratar en del om att vi borde vara mer öppna, mer hela. Kunna vara vårt sanna jag både hemma och på jobbet. Att vi skulle må bättre då.

Tänk vad avslöjande det skulle vara med en svans. En del av kroppen som nästan lever sitt eget liv, som vi inte kan hejda eller dölja så enkelt. Man sitter där och sveper lite lojt med svansen. Det syns att man mår skapligt bra. Man signalerar ett lugn. Kanske sprider man det också.

The tail will tell...

Slokande svans, med rufsig tofs. Signalerar att det kan vara dags att göra en förändring.
En svansföringsupplyftande förändring.

Jag tror moder natur kan ha gjort ett misstag i tillbakabildandet av denna förträffliga extremitet.

söndag 17 mars 2019

Samskapandet

Är mängden historier begränsad? Det händer att jag anar mina egna idéer i andras alster, som nu i förra veckan i en litteraturrecension. En dålig deckarhistoria insprängd i en essä om det egna skrivandets vedermödor, i en avlägsen ungdom. Nåja ingen är väl så unik som man vill tro...

Det är väl så det fungerar med selektiv varseblivning. Igenkänning av det egna tillståndet. När man själv är gravid ser man stora magar och barnvagnar överallt. Är det samma fenomen som gör att jag ser mitt bokbarn springa förbi lite här och där. Tittar busigt fram från en bokhylla fast hon inte ens är tryckt och utgiven ännu.

Men historierna kanske inte kommer inifrån? Ibland känns det verkligen inte så.
Varifrån kommer då idéerna och vem tillhör de? Den är min, jag tog den först! Man kan väl inte stå och slita i en idé från varsitt håll som två tanter på butiksrea i Ankeborg?

Vad blir det då? Två halva berättelser?

Tänk om idéer, som författaren Elizabeth Gilbert på allvar tror och beskriver i sin bok "Big Magic" är egna väsen som genom samarbete, kanalisering med en mottaglig människa kan samskapa en berättelse.

Tänk om det är så kreativiteten fungerar. Samarbete i dess renaste form. Mellan en livsform och en annan. Troligen utan att parterna är riktigt medvetna om hur det sker. Lika magiskt som skapandet av allt liv.

torsdag 14 mars 2019

Hur låter inspirationen?

Skriver jag bäst omgiven av sorl eller tystnad? Ibland är gränsen tunn mellan inspirerande bakgrundsljud och vad som blir en störande ljudmatta.

Det störande uppstår när ljudet når in, när det bär på begriplig information. Något man lockas lyssna till och fångas av. En obegriplig ljudmatta är däremot oftast OK, så länge det inte är byggslammer för det kan jag inte tänka till.

Det bästa är lågmält sorl på lokal, tex ett café eller en bar utan hög musik. Men, så snart enskilda ord och samtal går att urskilja blir det en distraktion. Det allra värsta är av någon anledning halva samtal, där den ena parten befinner sig i andra änden av ett telefonsamtal.

Jag undrar hur det skulle vara att lyssna på radio på ett språk jag absolut inte kan ett ord av. Eller bara ljud. Naturens ljud.

Regn. Vindsus. Eldknaster.

Sådana ljud som vi under årmiljoner lärt oss att slappna av och somna till.

Troligen föddes människans berättarkultur kring en knastrande eld med vindsus och regn som bakgrundsljud.

lördag 9 mars 2019

Konstnären vill inte ha tråkigt

I tradigheten sinar den inre idéströmmen. Kreativiteten är våra själars syre. Utan tillgång till den källan kvävs vi.

Det är den påtvingade normaliteten som dödar kreativiteten. Vardagslunken tar kål på lekfullheten och den inte helt normal-accepterade knasigheten.

Det gäller alltså att hålla inspirationen vid liv. Roa den, ge den näring genom handlingar och tankar den inte gäspar igenkännande åt.  

måndag 4 mars 2019

Livet i mars

Mars månad...

Marskatt
Marseille
Marsvin, är det vin som dricks i mars.

Marsalavin
Marshmallow
Marsansås
Marsipan

Marsupilami