torsdag 8 november 2018

Min skapare och viskningsleken

Varifrån kommer idéerna, historierna, berättelserna i romanerna? Vem är skaparen? Vem är min skapare? Det är en tvetydig fråga med säkert fler än bara två svar.

Min skapare bor i mig, är kanske bara jag, även om det ibland känns som idéerna kommer någon annanstans ifrån. Utifrån, eller möjligen ännu längre inifrån, dit jag knappt hittar själv.

Min skapare kan också ses med den sortens öga som kan uppfatta gudar. Yttre skapare. Några som skapar genom mig, där jag bara blir ett medium. Berättelsen kommer in i mig som radiovågor och jag fungerar som en mottagare, som transkriberar ner på nästa lager medium. Papper eller datorminne.

Undrar hur mycket historien förvanskas på vägen?