Där skall jag sitta på ålderns vårkant. För även ålderdomen måste väl starta med en spirande vår. Vid en bardisk märkt av kondensen som runnit från tidigare gästers immande glas. Där många suttit före mig på de höga stolarna.
Vem vet vad de tänkt, vad de sagt, vad de kanske skrivit.
En gång stod baren på ett litet landsortshotell. När det slog ingen anordnades auktion. Vi var där, jag och mina föräldrar. Jag med nyvunnen frihet och tre tusenlappar brännande i bakfickan. Ungefär samma känsla väcktes i mig när jag såg den lilla baren stå utställd på gårdsbacken som jag ytterligare några år senare kände för en viss bil till salu.
Känslan var så överväldigande att jag gick därifrån, satte mig på klipporna och blickade ut över havet. Sörjande som en olycklig kärlek. Min mor med mer is i magen stannade och ropade in baren för 800 spänn. Helt klart prisvärt även på den tiden. Detta var nu 30 år sedan. Om ytterligare lika många år är jag 80 och den där ålderdomen har nog nått sin högsommar.
Undrar vilka drinkar som är inne då?
PS/Bilen gick jag inte ifrån, ifall någon undrade. Vid det laget hade jag lärt mig att aldrig lämna en kärlek.
