Jag läste om Kazuo Ishiguros senaste roman Klara och solen där huvudpersonen är en AI, alltså inte en verklig person. Någon recensent hade reagerat på det och tyckt att det var unikt.
Författaren påpekade då, det egentligen uppenbara faktum, att ingen i en roman är det minsta verklig.
Av någon anledning gjorde det mig förvånad.
