Tandsten, det har jag gott om. Den byggs upp fort och behöver hållas i ständig schack för att undvika besök hos tandhygienisten oftare än varje halvår.
Lösningen är tandtråd, ständigt denna tandtråd. Flossa låter roligare än att använda tandtråd. Det är det inte men det låter onekligen skojigare. Helvetiskt trångt är det dessutom mellan tänderna, som att klämma sig igenom en bergsskreva nere hos den onde själv.
Nu var det dags. Duktigt plockade jag fram tandtråden. Slim, stod det på den lilla asken men inte hjälpte det. Ohjälpligt högg den sig fast, långt bak. Jag provade att få loss det som fastnat med en ny bit tråd. Ännu mer trasslades sönder och satt nu benhårt fast.
Det är ungefär samma känsla som när man inte får av sig en ring från ett finger som svullnat i sommarhettan. Panik. Något sitter fast. En liten löjlig vaxad tråd känns som den ska spränga käken.
Tur att apoteket hade öppet idag, de fick sig en hacka genom mitt inköp av typ alla sorters tråd och stickor som fanns i sortimentet. Jo, jag fick loss tråden till slut. Puh.
Fan vet dock när jag flossar igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar