När jag startade den här bloggen för en herrans massa år sedan minns jag bara att jag ville, nej behövde, ett utlopp för mina ord. De som annars riskerade att fullständigt översvämma mitt sinne. Bilderna fanns i orden, det blev aldrig några foton i inläggen.
Åren har gått, bloggen som format har hunnit både bli poppis och närmast gått ur tiden, ersatts av poddar och live-sändningar på sociala medier.
Näst intill ingen utöver jag själv läser dessa inlägg. Det är mitt eget navelskådande filosoferande till allmänt beskådande, fast ingen tittar. Bra att ha, sparat på ett förhoppningsvis säkrare lagringsmedium än en dagbok eller lokal hårddisk.
Orden har kommit till användning, är för mig viktiga. De håller mina tankar och skrivande igång, ser till att inte rören slaggar igen eller fryser till is. Så länge orden rinner, flödar, forsar, eller kanske bara smådroppar är det ändå tillräckligt.
Bilder är i detta fall överflödigt. De får den eventuelle läsaren ordna själv i sitt eget huvud, det blir bäst så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar