Jag köper en faslig massa böcker, de flesta av den sorten som tar upp plats i bokhyllorna. De är de jag gillar bäst och därför är bokhyllorna nu fulla och böckerna hamnar i travar på golvet framför den överfulla hyllan i sovrummet.
Böckerna ligger överallt, på mitt lilla bord framför läsfåtöljen, under fåtöljen, på fönsterbrädan, på vinkylen, i skåpet ovanför frysen...
För några år sedan fick jag en Kindle, en läsplatta, av maken. Kanske i förhoppning att undkomma risken att drunkna i en boklavin. Den är jättebra till mycket, så bra att den lett till köp av ännu fler böcker, både till den och till högen på sovrumsgolvet.
Kindeln är toppen på flyget. Man riskerar inte att böckerna tar slut, plattan rymmer fler än den längsta resa. Man kan läsa utan att tända den för medpassagerarna störiga läslampan. Batterisnål är den också. Fast inte som en pocketbok förstås.
Förutom böcker läser jag en massa artiklar, om böcker. Nu imorse läste jag om att det inte är något fel på en bara för att man inte vet vad man vill här i livet. Utmärkt, det visste jag redan och det är alltid trevligt att få det man vet bekräftat. Särskilt av någon som skrivit en bok i ämnet.
Och jo jag köpte boken innan kvällen var över. Till Kindeln. Plus fyra böcker av papper från bokhandeln som jag råkade besöka på vägen hem från jobbet. Tre av dem fick jag författarens hälsning i. En sån sak går inte att ordna på läsplattan.
När målet är oklart så är du på rätt väg. Bara att börja traska och se hur det känns. Utforska. Vänd. Börja om. Ge upp skall man inte heller göra. Uthålligheten är vår bästa vän på färden.
Även om det är dimmigt på morgonen brukar det klarna upp frampå dagen.
