Det finns ett bokförlag som heter just så. Ytterst passande namn tycker jag.
Själv är jag ordberoende i allra högsta grad. Ordberoende, textberoende, bokberoende, läs- och skrivberoende. Alla dessa beroenden erkänner jag mig lida av. Eller njuta av snarare.
Lider gör jag bara när jag inte får dem tillfredsställda.
Men så kanske det är med alla beroenden? Lidandet uppstår först i bristen på det man vill åt. I abstinensen.
Nu är väl mitt beroende inte så värst farligt. Det behöver inte bli dyrt och det sliter inte nämnvärt på kroppen, förutom att man ofta sitter still i samband med bruket av ord.
Jag tänker inte påbörja något tolvstegsprogram för avvänjning. Faktum är att jag just avslutat ett tolv veckors program för tillvänjning. För tredje gången läste och följde jag Julia Camerons tips för tolv veckors återuppväckande av ett slumrande inre konstnärsbarn.
Summan av lasterna sägs vara konstant. Koffein och ord i lagom mix är min melodi.
