Vid genomgång och redigering av det manus jag jobbar med har jag hela tiden startat i början. Börjat i starten. De kapitel som ligger först har därför blivit genomgångna mest.
För varje varv har jag nått lite längre men det är först nu som jag närmar mig slutet, de sista kapitlen. Upplösningen.
Den här delen av texten är i stort behov av såväl redigering av det gamla som nyskrivning av nytt.
Undrar om det är klokt att göra båda sakerna parallellt i samma svep? Antagligen inte men jag kan inte låta bli.
Jag har bara att följa historien dit den vill ta sig, dit den vill ta mig.
