Ett sammetslent kvällsmörker

Nu när man väl vant sig vid och förlikats sig med hösten är det dags att njuta av den.

Jag tänker långkok, rödvin och goda gryträtter. Stickade vantar i samma varma färger som trädens löv. Det finns en värme i hösten. Ett varmt mörker som gömmer och lindar in.

Vad gömmer då hösten mörker? Vad är det jag vill skall lindas in i något mjukt? Något som behöver gömmas undan och något som känns hårt.

Det är skönt att vila från sommarens starka ljus. Hudens rynkor, hörnens dammråttor, hemmets alla slitna ytor. De lindas in och göms undan i ett värmande mörker.

Så befriande. Hösten är varm och mjuk.