Som alltid kämpar jag med att få tid till skrivande och läsande. Det är liksom det som allt handlar om. Denna lust, denna längtan till orden.
Ett ständigt pickande pockande behov av att få uttrycka mig och skapa världar av ord. Människor, karaktärer, miljöer och händelser av ord. Vilket fantastiskt formbart skaparmaterial!
Men nu är sommarens ledighet slut och jag förväntas arbeta på dagtid. Helgens till synes lediga timmar rinner allt som oftast iväg till annat än skrivandet. Hur ska jag lyckas skapa skrivarro mitt i strömmen?
Jag har iallafall lärt mig att det inte är någon idé att invänta inspirationen. Den kommer sällan på besök självmant. Och om det någon gång händer så knackar den alltid på dörren när jag står i duschen.
Initiativet ligger alltså på mig att bjuda in. Boka in rent av. Regelbundna träffar vare sig vi vill eller inte. Ungefär som jag förstått att de där som sysslar med kroppslig träning gör med sina PTs. Inte har de lust alla gånger att ses, det kan jag inte tro.
Vad lockar då inspirationen till att tacka ja till mina inbjudningar, vad ska jag bjuda henne på?
Jag vet att hon älskar känslan av frihet, känslan av gott om tid. Det får inte finnas några måsten. Inga krav på att finnas någon annanstans utom här och nu, mitt i strömmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar