Det ska ju finnas något som heter så. Vårtrötthet. Och ja, jag är trött. In i märgen trött. Inte den där sorten som hjälper att sova bort utan mer en orkeslöshet.
Ser hemmets stök, damm och bråte men orkar inte städa eller röja. Blickar ut över en balkong som är i stort behov av en skurhink och rotborste. Ett dagsverke innan några blommor kan införskaffas och planteras därute.
Jag tror dörren slagit sig så den går ändå inte att få upp förrän vädret vänder. Ljusslingan har blåst sönder, sladden är tvärt av. Bara att vira loss och kasta, när jag väl lyckas nå ut till den.
En annan dag. En annan helg.
Då ska jag såpskura och skrapa bort mossan som lagt sig som en grön matta över betongen.
En vacker dag kommer orken tillbaka.
Den dagen kommer jag inte ens minnas hur det kändes att inte orka.
Då är jag vårpigg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar