Snart är 2012 tillända, bara en dag kvar. Världen gick inte under vid midvinter så vi får se 2013 också. Imorgon är det dags att sammanfatta det gångna året. Jag håller hårt på traditionen att skriva min "nyårskrönika" varje nyårsafton. Det har har jag gjort sedan jag var 13-14 år, är 42 nu så det är några stycken som skrivits.
För ett år sedan satte jag mig på favoritfiket med mina skriverier, det får nog bli en tradition som får hänga med även detta år. Såvida jag inte skall skriva det i bloggform förstås, det var ju en ny tanke för mig som kanske inte vore så dum att försöka sig på.
Det som känns allra bäst är att för mig själv summera vad som hänt i livet. Vissa år står ut mer än andra, så är det bara. Det finns "stora år", som det som innehåll såväl giftermål, högskoleexamen, bostadsflytt, köp av ny bil och en lång bröllopsresa, eller åren då barnen föddes. Somliga år är lite mindre händelserika men inte sämre för det.
Jag tror det är nyttigt att reflektera över vad som hänt och vad man önskar skall ske härnäst. Nyårsafton är ett bra och symboliskt tillfälle för detta, oavsett om man gör det bara för sig själv eller för omvärlden att ta del av.
