Vinden sveper över min kropp, de små håren rör sig. Dagen har varit varm. Jag sitter still medan växten jag sitter på vajar långsamt. Solen skiner fortfarande men bränner mindre än tidigare. Det närmar sig kväll.
Plötsligt får jag väldiga mängder vatten över mig. Jag får kämpa för att inte spolas bort från min plats. För en stund glömmer jag bort mina vingar. Jag kan ju faktiskt flyga.
Jag räddar mig undan vattenfallet och finner mig med ens i en konstig miljö. Det är helt vindstilla. Nästan som inne i boet fast jag inte ser några väggar. Eller kanske, långt borta. Jag hör ett skrik. Agnes, det är en insekt i vardagsrummet! Hjälp, ta ut den!
Jag känner ett starkt vinddrag som föser mig mot öppningen och tillbaka ut på balkongen.
Nästa gång de vattnar skall jag flyga åt andra hållet.
