Det började med en fundering på komplexitet, hur man kan förklara konceptet för någon som inte vet, och som blandar samman det med det närliggande som bara är komplicerat. Mitt standardexempel är mitt mekaniska armbandsur. Det är bara komplicerat. Inte komplext.
Klockan är visserligen en intrikat konstruktion som man måste vara mycket fingerfärdig och erfaren för att kunna serva och laga. Men den är förutsägbar i sin krånglighet. Samma kuggar hakar i varandra dygn efter dygn och den fortar sig omkring tio minuter i månaden. Inget precisionsur direkt.
Komplext är det som inte är förutsägbart. Det som du inte kan räkna ut i förväg. Det du inte kan lära dig annat genom att observera, experimentera och prova. Se vad som händer.
En organism är komplex. En organisation är komplex. Den består ju av organismer av slaget människor som interagerar med varandra. Det om något är komplext.
Ett komplext system.
Universum är den ultimata komplexiteten och rymmer alla de andra. Även det komplicerade och det till synes enkla. Så frågan är varför universum finns. Jag kan ha löst allas vår existensiella gåta.
Universum finns för att kunna skapa sig själv.
