Att finna de rätta orden är som att vaska guld ur en ström av pladder. Jag vill hitta de vackra, de glänsande. Orden som går rakt in i hjärtat på läsaren. Men det blir så mycket grus på vägen.
Så mycket lera och skräp. Gamla kladdiga löv, stickor och strån.
Ibland vaskar jag vid minnesfloden. Somliga dagar är den strid och andra närmast en rännil.
På botten av vaskpannan ligger små korn av guld. Försvinnande få men omisskännligt. Guld.
Sann lycka!
