Kreativitet är det som återstår av det oförstörda barnet. Barnet som ritade gröna solar och djur som inte ens naturen kunnat hitta på.
Men, barnet växer upp. Hon slutar tro att solar kan vara gröna och djuren går och gömmer sig för fantasin och låter sig inte längre avbildas.
Kreativiteten, den lilla resten av den så en gång självklara magin, visar sig sällan. Vågar sig inte ut för att leka i den hårda vuxna verkligheten. I de sterila kontorslandskapen finns ingen näring för lusten att skapa. Inte heller i den numera digitala motsvarigheten.
Om skaparlusten någon gång tittar fram så är det i duschen eller i halvsömnen. Då när man inte är på sin vakt.
Vilken form av bränsle går kreativiteten på? Inte är det pengar. Inte heller tid. Jag tror den lever av det oväntade.
Jag läste för många år sedan en bok där det fanns ett rymdskepp som drevs av osannolikhet. När något väldigt osannolikt inträffade fick skeppet drivkraft. Något liknande är det med fantasin. Den frodas av det förvånansvärda. Fantasin trivs i ovisshet och gillar att bli överraskad.
Prova något nytt. Gör inte allt som vanligt. Det är välkända råd. Kanske dags att ta dem på allvar. Fantasin är inte död, den är bara uttråkad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar