torsdag 21 juni 2018

Min plats

Denna sommar prenumererar jag på en brevkurs i skrivande. Varje dag kommer ett litet mail som påminnelse och perfekt ursäkt till att, nu skall jag dra mig undan för min skrivstund.

Under 66 dagar, varav 10 nu gått, pågår kursen, just så många dagar som medelmänniskan behöver för att befästa en ny vana. Fast, jag hade ju redan skrivandet som vana, som ovana, som grundläggande behov, så för mig är det ingen konst. Bara extra trevligt.

Dagens mail handlar om platsen. Platsen för skrivandet. Där det sker. Det tipsas om att prova lite olika ställen och känna sig fram. Ett café, på bussen, i en bar, din egen skrivarlya om du har förmånen att ha en sådan.

Mina egna favoritplatser är dessa

  • Köksbordet en sen kväll
  • En hotellbar efter jobbet
  • Ett café en söndag mitt på dagen

För tillfället min skriv- och läshörna i sovrummet, fast inte så ofta som man kan tro, bara
när köksbordet är upptaget.

Därutöver finns mina speciella platser som verandan på ett sommartorp, med trasmattor, ett hummelbo under takskägget och möbler av rotting. Eller det kraftiga ekbordet i en stuga av timmer. Stugan är avlägset belägen, utan störande moment som internet och grannar. Där barrikaderar jag mig långa tider i sträck och lever på konserver med corned beef. Varför just corned beef, jag vet knappt vad det är, än mindre har jag någonsin ätit det. Ja säg det, men så har bilden av den skrivplatsen alltid sett ut. Detaljerad, till och med gällande vad som står i skafferiet.