Jag är ingen morgonmänniska, låt oss slå fast det en gång för alla.
Ibland vill jag vara det, så till den grad att jag sätter ett väckarlarm för att komma upp. För att se om de där tidiga timmarna verkligen är det guld som utlovas.
Nej, tyvärr inte. Inte för mig. Inte ens kannvis av mitt svarta kaffeguld hjälper. Jag är bortom trötthet, jag kan inte tänka, än mindre skriva. Möjligen läsa men det är knappt.
Jag försöker hitta stunder på dygnet när jag är både vaken och har, så att säga, tid.
Hittills har det visat sig vara på kvällen eller nästan natten.
Att skriva om natten är min lott. Moonlighting.
"Att ha ett extrajobb, typiskt i lönndom och nattetid, vid sidan om ens ordinarie anställning"
Ja, just så. Det är trivsamt att skriva i månljus.
