Kan man tappa bort tid?
Borttappat igår,
någon gång mellan soluppgång och solnedgång,
två gyllene timmar,
var och en besatt med sextio gnistrande minuter.
Ingen belöning utlovas
för de är borta för alltid.
Så skriver Horace Mann. Skapligt negativt måste man ju tycka.
Hur avgörs om tiden spenderas väl. Investeras väl. Vilken måttstock används?
Kan man överhuvudtaget investera tid. Spara tid. Finns tidsbanken?
Jo, timbank finns, det vet jag som genom mitt saldo får två extra lediga veckor denna sommar.
Stadd i kassa.
Du kan flytta tiden från ett konto till ett annat, tex arbete - fritid. Tills den är slut.
Men som Ernst Kirchsteiger fastställer i sin trevliga matbok, I det enkla bor det goda.
Det går inte spara tid för att slippa dö.
Tiden går obevekligt. Det gäller att njuta.
Tid kan tas tillvara men inte sparas till sedan. Missar man att ta den tillvara går det som för Horace.
Frukt och bär som varken äts eller blir till saft, mos eller sylt.
Tid kan inte gå förlorad eller gå upp i rök. Tiden är lika oförgänglig som energin i universum.
Den gångna tiden kan dessutom förvandlas till skapligt bestående minnen. Vill man ha dem extra bestående berättar man för de yngre eller skriver en bok.
