Utrustad med dessa verktyg ger jag mig i kast med mitt hopplösa romanmanus. Ännu ett varv. Vilket i ordningen har jag tappat räkningen på.
Jag knipsar av sidogrenar och ovidkommande utskott. Hyvlar av sneda kanter och jämnar ut skidbacken.
Blir något kvar?
Finns en gnistrande diamant eller bara en hög med hyvelspån, döda grenar och torra ostskalkar kvar när jag är färdig.
Hur vet jag att jag inte sågar av de friskaste grenarna och hyvlar bort den godaste delen av osten?
Det vet man inte förrän i efterhand. Jag måste ta risken. Antingen finner jag en ädelsten eller så krossar jag den i processen.
Marmorblocket kan innehålla en fulländad kropp eller bli till singel som möjligen duger att förhöja en rabatt med påskliljor.
Vad hände med osten? Den åt musan och hennes vänner upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar