Bitterhet leder ingenstans. Det får en att stagnera. Den som är bitter har ofta gett upp. Surhet däremot är en kraft att räkna med.
Jag googlar och finner. Bitter eller beska är en av de numera fem smaker vi kan urskilja med vårt smaksinne. Den femte, umami, fanns varken namngiven eller medräknad när jag var barn.
Umami är för övrigt den godaste av dem, umami betyder rent av välsmakande. Varför blev den inkluderad så sent i den västerländska listan?
Jag hörde en gång ett litet barn svara sin far på frågan vilka smakerna var.
- Salt, surt, sött, gott och äckligt.
Isåfall är beskan eller bitterheten det äckliga.
Salta vindar, söta kyssar, sura miner, bitter medicin, bäska droppar. Visst heter brännvinet så?
Bäska med Ä. Brännvin smaksatt med malört. Så beskt att det kan väcka döda, åtminstone i visan.
Sur kan man vara. Surhet går över. Bitter däremot riskerar att bli en ändhållplats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar