En kort stund stund till stämmer rubriken, sen slår det över och blir den 23 december. Dan före dan. Dopparedan. Som många säkert inte ens minns varför den kallas så. Visst har jag ätit dopp i grytan men bara ett fåtal gånger och det var länge sedan. Jag minns bara att jag inte tyckte det var så mycket att så att säga hänga i julgran.
Aldrig att jag åt jag det i min barndom, då hade vi inte ens en julskinka, än mindre något spad att doppa brödet i. Grisfötter har jag däremot vaga minnen av.
Det är så mycket jag vill hinna med och så lite tid. Så många traditioner som lagt sig ovanpå varandra. De ändras och läggs till men inget dras bort. Inte utan att det känns som att något viktigt missats. Sanningen är den att allt inte kan hinnas med, inte varje år. Det är en omöjlighet. Man får tänka att allas upplevelser sammantaget räknas.
Någon gick i ett luciatåg och någon annan var på julbord i fjällen. Alla måste inte göra allt. Vi kan dela varandras upplevelser och på så sätt få en glimt av mer än man rimligen kan hinna med.
God julhelg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar