En gång för många år sedan gick jag på ett föredrag med några kollegor. Det handlade om talang, om att hitta sin egen. Vi köpte varsitt exemplar av föreläsarens bok och satte igång Bildade bokcirkel och gav oss ut på seglats. Min stackars skorv gick rätt snabbt på grund och sprang läck. Ett vrak.
Det började som ett skämt men i slutändan vete tusan hur roligt det var. Jag fann mig nämligen vara fullkomligt talanglös. Jag var helt enkelt inte särskilt bra på en endaste sak. Alla människor är förstås inte jättebra på något specifikt och jag ogillar att få frågan vad jag är bra på. Jag kommer aldrig på något vettigt att säga.
Har du någon dold talang?
Om jag nu har det så den jäkligt bra dold.
Varför kom jag att tänka på detta elände nu? Det var som sagt bra många år sedan den olycksaliga bokcirkeln ägde rum. Jo, jag råkade hitta en anteckningsbok från då, själva boken Hitta din talang är däremot spårlöst borta. Kan jag ha slängt den i vredesmod?
Bland mina femton år gamla anteckningar kände jag igen tankegångar och formuleringar som jag många gånger återkommit till långt senare.
Vad kom jag då fram till? Jo, jag skrev något om att jag gärna hjälper den vilsekomna turisten tillrätta. En välvillig om än något förvirrad guide i ett föränderligt landskap.
Frågan är var vi alla hamnar när den talanglösa guiden får leda färden. Fortsättning följer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar