Såhär i slutet av sommaren och ledigheten kommer ofelbart tankar kring hösten och den så kallade vardagen. Detta år undrar man dessutom mer än vanligt. Hur skall hösten bli?
Fortsatt arbete hemifrån. Hur blir det med skolorna? Samhället i stort. Europa och resten av oss. Världen. Hur länge kan man hålla andan? Det är ungefär så det känns, som att vi hållit andan större delen av 2020.
Läser oroat om nya rön och saker som inte blir av. Sådant vi annars hade roat oss med som högskoleprov och midnattslopp. Om grannländers gränser som öppnar och stänger enligt ett oförutsägbart mönster. Somliga åtgärder känns onekligen ologiska. Tänker vi rätt? Handlar vi rätt?
Hoppas hösten håller. Att vi håller ut. Att det kommer en vår.
