Bara genom en datorskärm är det tillrådligt att mötas. Räcker det i längden för att upprätthålla en vänskap eller en arbetsrelation? Kanske.
Mycket av det jag brukade göra, jobba på ett kontor, gå en kvällskurs eller på föreläsningar, gå på bio och träffa vänner på krogen. Allt det där har nu i drygt ett år fått göras bakom vägg av glas, genom en datorskärm.
Visst, det är bättre än inget och jag måste säga att just kurser gör sig bra på distans. Jag har nästan glömt hur det kändes att gå till en kurslokal och sitta bredvid folk i en skolbänk. Det är frågan om jag ens vill göra det igen. Kanske.
Kan jag ha utvecklat en folkskygghet? Kanske. Kan jag bara umgås via en vägg av glas. Har jag blivit som flickan på andra sidan spegeln?
