Målet med att skriva roman är att levandegöra karaktärerna. Göra dem verklighetstrogna. Men även rummet som karaktärerna rör sig i behöver skapas. De kan inte existera i ett vacuum.
Det gäller att ta sig ut ur texten och in i rummet. Liksom koden i filmen Matrix byggde upp en värld som uppfattades som alldeles verklig av de som vistades i den, måste texten jag skriver bli till en trovärdig omgivning för mina karaktärer.
Köket med dess blankslitna bordsyta och smutsrandiga fönster. Om inte regnet som fläckat fönsterglaset är verkligt nog kan inte fönstret bli smutsigt.
Den sensommarsömniga staden där asfalten avger värme långt efter solens nedgång. Tågstationen där tåget söderut avgår både 2017 och 1946 och kommer fram samtidigt till en destination bortom tid och rum.
Texten måste skapa en miljö värd att tro på, där läsaren tillåts glömma att den läser en text och får kliva in som en fullvärdig deltagare i skeendet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar