Jag undrar hur formeln ser ut. 0 i tillgänglig tid ger förstås 0 i resultat men lika illa tycks det vara med oändligt med tid. Eller oändligt är det ju aldrig men för mycket då.
Och ändå är det aldrig tillräckligt. Hur sjutton funkar det?
Det där sambandet blir jag inte klok på trots en gång i tiden goda betyg i matematik. För lite tid = dåligt. För mycket = lika dåligt eller värre.
Var ligger det optimala lagom?
Längtan river i kropp och själ och ändå kommer jag inte iväg. Eller iväg och iväg. Att skriva handlar om att ha gott sittfläsk och det har jag inte. Benig rumpa har jag lidit av hela livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar