Jag skall möta mitt inre konstnärsbarn. Hon som målade solar i regnbågens alla färger. Hon som inte kände begränsningar. Inte ens kändes vid gränsen mellan fantasi och verklighet.
En gräns man inte känner till borde inte kunna hämma. Kan jag som vuxen avlära mig tron att fantasin inte kan försätta berg?
I skrivandet skall jag inte låta mig begränsas av funderingar på exakt sanningshalt. Det är skillnad på verklighet och trovärdighet.
Trovärdhet måste däremot finnas i berättelsen. Den måste vara värd att tro på.
